En mus satt i sin håla han hade trott han var en björn
Han hade golvet målat men satt nu instängd i ett hörn
Han hade blivit elefant och krossat allt porslin
Det han trott var sant hade krävt gustavsbergs industri
Men musen vägra lyssna på andra möss omkring
Han trodde på dom, konspirerade runt honom i en ring
Så istället för att lyssna så skrek han för full hals
Han trodde om han tystna skulle ändra vinna hans sans
Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid
Spana med huvudet i sand
Ankra när skeppet lämnar land
Ser allt ja ser allt ingen ser
Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet
En mus har liten hjärna fast den var bra var den trång
Han ville gärna vara stjärna och lysa natten lång
Hans ego såg geniet som ingen annan såg
Men inte är man geni om någon annan skulle förstå
Vår mus han hade aldrig sett att man kunde bli sams
För innan första stenen föll var han hundra mil från allt
Han trodde alla skratta åt honom så han gick
Han kunde inte fatta att han aldrig fick
Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid
Spana med huvudet i sand
Ankra när skeppet lämnar land
Ser allt, ja ser allt ingen ser
Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet
För musen han var med ombord när skeppet lämna sin hamn
Men han trodde skeppet sjunk
Han gav sig av för egen hand
Och alla vi satt kvar ombord när musen simmade sin väg
Och skeppet seglar än men musen drunknade för att han var för feg
Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid
Spana med huvudet i sand
Ankra när skeppet lämnar land
Ser allt ja ser allt ingen ser
Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet