Evert Taube – Violavá (Tarantella I Dårarnas Gränd) lyrics

Därhemma i vår bondby var jag mager,
jag levde mest på sallad och spenat.
Nu trippar jag i gränden och är fager,
och stora stekar bjudes mig på fat
av prinsar, grevar och av små baroner.
Jag äter mig mätt,
är ändå nätt,
fast kanske lite svullen,
jag har ju mitt sätt,
att hitta rätt,
jag känner mitt får på ullen.
Där sedlarna prasslar bäst,
där är jag en flitig gäst.
Sen reser jag hem och biktar mig
för vår egen lilla präst.
Mitt barn, sa mamma när jag for till staden.
Att sälja blommor, det blir nu din lott.
Du trippar fram och åter i arkaden
och sjunger, oh vad blommor luktar gott!
Ja, söta mor sa jag, det skall jag göra.
I dårarnas gränd där är jag känd som Violavà, den snälla.
Jag doftar viol,
jag svänger min kjol,
jag dansar min tarantella.
Min dygd är väl inte stor,
men jag kan försörja mor,
fast blommorna som jag säljer knappt ger pengar till nya skor.