Lars Winnerbäck – Där Elden Falnar (Men Fortfarande Glöder) lyrics

Du hade rätt
sångerna kom från andra länder
Vi möttes i ett underland men står på en perrong
där allt förändras fast ingenting händer
Och skymningen är tidlös vacker
Jag skriver från en stuga vid en sjö
Det är lätt att bli blödig och nostalgisk
fast man bara bytt miljö

Vi hade allt
och friheten var ännu inte stulen
Vi hade skogarna i söder och drömmarna i väster
Och sandade vägar under hjulen
Och vi visste ingenting om verkligheten
Vi sökte i det stora efter svar
Så många illusioner som har rasat
och så långa vägar kvar

Du har vunnit och förlorat,
du har sett dig själv i spegeln
Du har vaknat i fel säng, du har varit kär
Och framtiden väntar som en farlig gåta
Man har bråttom dit, sen är man där.

I en stad som får en att bli större än man är
Medelåldern som sätter en på jorden
Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville
Men nu skulle jag inte välja dom orden

Jag har ingen lust att fastna framför tvn när det skymmer
Att följa det livet, att skynda mig hemåt
Och fylla på så mycket skåpen rymmer
Jag pratade med en vän när jag reste
Hon sa du måste alltid packa lätt
Som att du alltid är på resa
Och ännu inte sett vad du har sett

Vad ska vi göra med vår tro vad ska vi göra med vårt hopp
Vad ska vi göra med vår kärlek som glöder
Ser du hur det skymmer, hur färgerna ger upp
Där elden falnar men fortfarande glöder
Du kan inte färdas bakåt i tiden
Och det skulle bara vara ett steg tillbaka
Jag hatar min rastlöshet jag älskar min tjej
Det är så mycket som jag glömmer att bejaka

Och det är svårt
att tassa på den folkhemska skaren
Varje torn du bygger upp ska nån annan rasa ner
Nån idiot som bara ser sin chans och tar den
Vem som helst kan avge tomma löften
och göra hål där dom lovat och svär
Det är lätt att hålla käften
och svårare att säga som det är.

Du är min vän
och stormarna i vår blir våra bröder
Våra fäder tacklar av nu och världen är vår
Där elden falnar men fortfarande glöder.

Och vi ses
bland dimmorna i norr eller i söder
Med drömmarna i behåll och med lust att ta vid
där elden fallnar men fortfarande glöder.